Vatten och dess egenskaper - märkligare och mera unika än vi någonsin anat!

Vatten är en märklig molekyl, kanske den märkligaste och mest mång-facetterande vi känner till. Du är troligen bekant med några av vattnets unika egenskaper. Vatten är det enda elementet på jorden som uppträder naturligt i tre faser (is, gas och vätska). Som bekant flyter den fasta formen (is) på vatten. För flertalet av ämnen, är förhållandet det omvända, där den fasta formen sjunker. Det finns dussintals fysikaliska egenskaper som skiljer vatten från andra vätskor. Ny kunskap om vattnets udda uppenbarelser tar oss en aning djupare. Vatten är inte endast en vätska utan två. Vattnets balans och nytta kan skifta mellan de två tillstånden.

Vår upplevelse av vatten i dess fasta form, dvs som "is", är att den uppträder i organiserad form som kristaller. När vatten fryser till is, exempelvis, uppe i rymden eller när den snabbt kyls ner, bildas istället amorf is. Denna form av is är oorganiserad och benämns "glas-lik" i liknelsen av fönsterglas, som består av amorf kvarts, medan den kristallina formen av glas utgöres av ren kvarts. Den amorfa fasen uppträder som två olika vätskefaser av vatten med olika viskositet, den ena mera viskös (oljelik) än den andra. Den viskösa varianten har lägre densitet (täthet) medan den mindre viskösa formen har högre densitet. Båda uppträder blandat i vätskeform, där lågdensitetsfasen uppträder stabilt vid ordinär rumstemperatur, medan högdensitetsfasen framträder vid högre temperatur upp mot kokpunkten. De två samexisterande densitetstillstånden, låg- respektive högdensitetsvatten, fluktuerar inbördes lokalt vid rumstemperatur i ett ungefärligt förhållande av 20/80 volym %, med dominans av högdensitetsformen. (Molekyl-bild av Mattias Karlen).

Vattnets "4:e fysikaliska tillstånd" möjliggör livets existens

Förutom de tre ovan nämnda fysikaliska tillstånden antar vatten ett 4:e fysikaliskt tillstånd, som bildas i betraktelsen ur dess förmåga att reorganiseras strukturellt i fördelningen mellan låg- och högdensitetsvatten, där innehållet av lågdensitetsvattnet expanderar (>20 %) och bildar det fjärde välorganiserade tillståndet, s.k. koherent vatten (begreppet koherens avser en egenskap hos vågor, som beskriver hur väl en våg korrelerar över hela vågen). Exempel på koherent vatten i naturen, återfinns i vatten från vattenfall, strömmande vatten eller i strömvirvlar. Vattnet reorganiserar naturligt koherent, varvid strukturella egenskaper uppträder, som medför att vattnet blir mer anpassat för livet. När du dricker, avsmakar och känner in koherent vatten och dess textur, upplevs en silke-lik karaktär (lätthet, glidande mjukhet) med unika strukturella egenskaper motsvarande människokroppens (fysiologiska) vatten.

Vatten i biologiska system och levande organismer tar ytterligare ett kliv på den organisatoriska skalan. Uppgradering sker naturligt genom fraktal-självorganisation (levande fraktaler är självlika och självorganiserande mönster på alla skalnivåer, jfr. ex. trädens grenar, som är självlika från grövre till mindre grenar eller blodkärlssystemets förgrening i din egen kropp, båda bildar s.k. naturliga fraktaler). Ett tillstånd av superkoherent natur (superkoherens omfattar ett nätverk av rytmiskt och cykliskt samsvängande koherenta energinivåer av fysiologiskt vatten på skilda fraktala skalnivåer) uppträder. Naturen organiseras således fraktalt från lägre till högre skalnivåer och är koherent fraktal och holografiskt organiserad (gyllene snitt relaterad på och i underliggande subtila skalnivåer) till sin strukturella natur.

Maneten, tillhörande stammen nässeldjur, förekommer rikligt längs våra kuster, särskilt under sommarperioden och utgör ett utmärkt exempel på en organism med ett levande fraktalt superkoherent fysiologiskt vatten. Maneten utgörs till 99,9 vikt % av fysiologiskt vatten medan havet håller cirka 97 vikt % vatten. Maneten, som levande organism håller således mer (superkoherent) vatten än vad havet själv för med sig. Konsekvensen därav uppenbaras. Livet och livsprocesserna förutsätter en vatten-baserad gel-lik matrix av superkoherens. Manetens superkoherenta fysiologiska vatten residerar bokstavligen livet och utgör den existentiella grunden för fysiologin och manetens dynamiska livscykel och formbildning.

Även hos människan utgör kroppens vatten en dominant del av den totala massan, motsvarande ca: 70 vikt %, och utgör 99 % av samtliga molekyler, vilket överensstämmer väl med fysiologiskt vatten som urkunden för människans superkoherens och levande fraktala självskapelse ur fysiologiskt vatten. Superkoherens är m.a.o. förutsättningen för hjärtats fraktala hjärtrytm, hjärnans neurala aktivitet och hormoncyklernas månads- och säsongsrytmik, dvs omfattar hela livscykeln från start till mål, så även när livet ibland visar tendens att svaja till ordentligt.

Följaktligen, är superkoherens även hos människan, den avgörande faktorn för upprätthållande och utveckling av självorganisation och självstabilitet i kroppens fysiologi och fundamentet för dess dynamiska aktivitet och formbildning. Att bibehålla fysiologisk superkoherens betraktas som en av de viktigaste faktorerna för hälsa och välmående.

Kan vi då hjälpa kroppen till "superkoherens"?

Svaret ligger i frågan. Naturligtvis, basen är att inducera potentiell superkoherens i dricksvattnet och vattnet i den föda du dagligen konsumerar. Naturen självskapar vatten med hög fraktal-koherens, särskilt i naturliga källvatten, som tillåts passera genom skogsmark, berg och klipphällar i formgivande fraktala rörelsemönster.

Vattnet tillförs unika funktionella egenskaper, per definition ett vatten som befrämjar hälsan, vilket vetenskapligt vederlagts, både avseende funktionella effekter och fysiologisk funktion. Tillämpbara koherenta och funktionella hälsofördelar har identifierats efter konsumtion av naturliga källvatten och vatten, som "energi-berikats", primärt med koherent ljus via exponering för optisk Fibonacci-fraktal geometri eller i figur-8-flöden över specific ytdesign (designerat via projektiv geometri (PG) - följer naturens unika formgivning) i specifikt designade flödesformer. Alternativt, i stilla vatten efter förvaring och exponering i förvaringskärl, ex karaff, baserad på motsvarande projektiva geometri, här utgående från formen hos den klassiska amforan. PG illustration från Blackwood (2012): Geometry in nature, Floris-books. 

Projektiv geometri kan matematiskt kopiera former, där liv uppstår i naturen, som ex. kottar, växt- och blomknoppar, äggformer och strömvirvlar (vortex-former). Motsvarande PG-form-algoritmer kan återskapas i förvaringskärl, som ex. i karaff, flaska eller butelj.

Här intill visas exempel på naturens förmåga att självskapa vatten med super-koherent potential, i PG-formade figur-8-flöden, strömmande källvatten och i flödesformer for inomhusmiljö (Flödesform från Virbela ateljé).